Sammanfattning:

I målet tvistar syskonen Wennerström mot konkursboet efter deras mor Söderbergs dödsbo. Tvisten gäller ett arvskifte av fastighetsandelen Börstils-Bol 1:8 som tillskiftades systrarna efter deras mors död. Söderberg hade förvärvat fastigheten genom en gåva under 1980, som inkluderade vissa villkor och en revers.

Återgång av Arvskifte enligt 21 kap. 4 § första stycket Ärvdabalken: Domstolen fastställer att arvskiftet ska gå åter, enligt principen i 21 kap. 4 § första stycket Ärvdabalken. Detta stadgar att om arvskifte sker innan den dödes och boets andra skulder har betalats, ska skiftet gå åter. I detta fall, skedde arvskiftet av fastighetsandelen Börstils-Bol 1:8 till syskonen Wennerström innan Söderbergs och dödsboets skulder hade reglerats, vilket bryter mot denna bestämmelse och motiverar återgång av skiftet.

Utmätningsbarhet av Fastighetsandelen: Domstolen bedömer att fastighetsandelen är utmätningsbar trots vissa villkor i gåvobrevet. Denna bedömning grundar sig på tolkningen av gåvobrevet som ett blandat förvärv snarare än en ren gåva. Eftersom vederlaget i form av en revers utgjorde en signifikant del av fastighetens värde vid tiden för gåvan, kan förvärvet inte anses vara en klar gåvotransaktion. Detta leder till slutsatsen att fastighetsandelen inte är fredad från utmätning, vilket är relevant för konkursboets möjligheter att realisera tillgångar för att betala dödsboets skulder.

Betydelsen av Överlåtelseförbudet i Gåvobrevet: Hovrätten noterar att det fanns ett villkor i gåvobrevet som begränsade överlåtelsen av fastigheten så länge givarna var i livet. Efter givarnas död anses detta villkor inte längre vara relevant, vilket innebär att det inte finns några kvarstående överlåtelseförbud som skulle förhindra utmätning eller återgång av skiftet.

Hembudsklausulens Roll och dess Påverkan på Utmätningsbarheten: Angående hembudsklausulen i gåvobrevet, bedömer hovrätten att även om sådana klausuler kan registreras i fastighetsregistret och påverka förfoganderätten, utgör de inte i sig ett hinder mot utmätning. Enligt rättsfall NJA 1981 s. 897 och NJA 1989 s. 696, innebär en hembudsklausul inte automatiskt ett utmätningshinder. Därför anser hovrätten att hembudsklausulen i det här fallet inte utgör ett hinder mot att delskiftet går åter. (Sammanfattat av ChatGPT).

Sammanfattning:

Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 kap 3 § och 20 kap 14 § JB, 5 kap 5 § UB och 3 kap 3 § KL

Sammanfattning:

Ett utmätningshinder enligt 5 kap 5 § 1 st UB som gäller för en fastighet har ansetts innefatta också hinder mot utmätning av obelånat pantbrev i fastigheten. - För att en gåva enligt nämnda lagrum skall anses föreligga måste krävas att egendomens verkliga värde så påtagligt överstiger vederlaget att överlåtelsen totalt sett framstår som en klar gåvotransaktion.

Sammanfattning: En fader överlät enligt köpekontrakt sin fastighet till två söner mot ett vederlag som något översteg taxeringsvärdet men inte oväsentligt understeg marknadsvärdet. Kontraktet innehöll vissa bestämmelser om förköpsrätt. Fråga om dessa bestämmelser var gällande och därmed utgjorde hinder mot försäljning av fastigheten enligt 6 § lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt. (Jfr 1981 s 897)